söndag 3 november 2013

En inhandlingsdag

Idag var Elsa Klara Staffan Ulla och jag runt i lite affärer. Vi hittade en tygaffär där vi först hittade ett tyg och sedan ett till och ett till... Det blev ett långt besök och innehavaren av affären blev gladare och gladare... Lokalen var liten, men inte med Kolkatamått mätt. Den fria golvytan var knappt 2x2 meter. Runt om den fanns en hylla med tyger upp längs väggarna. På en sida fanns en sittplats och där kunde 2 personer (Elsa och Klara) sitta ner. På den fria golvytan (där vi gick omkring och pekade på tygerna) på golvet i ett hörn fanns ett litet altare med gudabilder och offergåvor och en snurrande blinkande belysning. Bredvid på golvet satt två kvinnor och skar upp frukt med deras speciella knivar som sitter fast i en platta. Det är en böjd vass kniv som är stationärt fastsatt på en skiva och mot det skärs allt. Smart, man behöver ingen skärbräda. Dessa två kvinnor och deras frukt och altaret, ja sedan var det inte mycket golvytan kvar, om man tänker på gammalt svenskt vis. I Kolkata var det inga problem att även få plats med 2-3 expediter plus oss som kunder. Trångt, men det funkar faktiskt! Galet.//Malin

1 kommentar:

  1. Ja, det gäller att passa på. Fina indiska tyger blir säkert vackra bärbara plagg i Ullas flinka fingrar! Miniytan verkar osannolik, men kunderna kommer ju också väldigt nära de vackra tygerna. Kram på er alla från ett småregnigt Lund

    SvaraRadera